Ingen dans på rosor

Oj kära bloggvänner... det är inte helt lätt för mig det här med sidlayout. Snart har jag väl skrämt iväg er alla från min sida, då jag gång efter gång får den att braka ihop. Alla bilder blir "huller-om-buller"och det enda som hjälper är att ropa på H med mycket bestämd stämma. Snart anmäler han väl mig till någon Arbis-kurs "Bli vän med din dator" ;)
Jag gör mitt bästa, ha tålamod och titta alltid in på nytt om det ser suspekt ut för stunden på min sida. Titta gärna in på nytt annars också...

Idag måste jag fråga er om råd. Är det någon annan av er som får mer och mer behov av att fixa hemma ju stressigare det är på jobbet?! Jag har insett att för mig är hemmet och trädgården en sorts terapi då jag behöver ladda ny energi för vardagen. Man tycker det skulle vara bättre att sätta huvudet på dynan då man är trött, men inte här inte. Då skrapar och målar jag, gärna planerar jag tyvärr också lite sysselsättning för mannen som inte alltid tycker att arbete botar trötthet...Hmm... det sägs ju att motsatser kompletterar varandra... månne det också gäller för äktenskap?

För att ladda batterierna ska jag greja vidare igen, nu skall jag släpa in några fönster som H inhandlade här i vintras. Sen ska jag "Skrapa hela natten, skrapa hela dan..."

"Home is where your story begins"